Jag tänkte du ville veta

Frågan kommer upp då och då. Vad som är ett riktigt bra ledarskap. Självklart finns inte ett svar på den frågan. Det finns hur många svar som helst, alla utifrån människors upplevelser och goda resultat.

Jag gillar okrånglighet – ledarskap som inte driver upp stora svallvågor, utan som med enkla medel skapar förutsättningar till mer positiv energi, utan att vi knappt märker det. Det är väl därför vi inte ens behöver nämna att framgång föder framgång. Det bara händer.

Jag ska berätta om en ledare som var min chef för ganska många år sedan. En person som kom att påverka mig mer än jag förstod då. Och påverkade mig länge.

Det var sommar det året också. Jag var tjugo år. Hade fått ett Tjorvendistrikt som sommarbrevbärare i Karlstad. Kanske kommer du ihåg de där fyrkantiga gula högerstyrda postbilarna med ”rem-Johan” (DAF:s steglösa Variomatic-transmission, för dig som är teknikintresserad) som tillverkades i Kalmar. Posten hade varit min ferie- och jularbetsgivare sedan mitten av tonåren. En av de allra bästa arbetsgivare jag hade under alla mina extraknäck.

Vi började kl 5 på morgonen. Brevsortering. Bra arbetskompisar i alla åldrar. Fasta och extra som jag, men själv kände jag mig faktiskt mer än extraanställd. Värdepost och korsband. Fika. Fortsatt sortering. Utgång kl 8.

Vi hade beting på den tiden, var lediga när vi var klara med våra distrikt. På måndagarna brukade det gå fortare eftersom det var mindre post.

Det var inget särskilt med den där dagen. Jag var ung och lite het på gröten och hade tung gasfot på villagatorna mellan häckar, egnahem och allehanda staket. Det var varmt. Vattenspridarna stod på vid halvelvatiden. Jag hade bara några kvarter kvar. Med bra snurr i den lilla DAF-motorn och högerhjulen på trottoaren behövde jag inte ens kliva ur bilen. Snabb inbromsning, upp med brevlådelocket, tjoff, och ner med posten.

Han var högröd i ansiktet och höll mig hela tiden fastnitad med sina argsvarta ögon medan han närmade sig med långa steg. Mannen såg ut att spricka av ilska. Jag fick med eftertryck veta vad han tyckte om min bilkörning, och vad som skulle kunna ha hänt. Jag blev helt enkelt nerskälld efter noter. Och anmälas. Det skulle jag. Det kändes ganska kymigt. Tankarna under resten av distriktet växlade mellan min-sista-arbetsdag-på-Posten och så-farligt-var-det-väl-ändå-inte.

När jag kom upp på postterminalen kom min chef expeditionsförmannen ut till mig och ville prata med mig. Jag fick obehagliga vibbar. Samma chef som året innan hade gett mig jobbet som sommarbrevbärare ville jag ju inte göra besviken, men nu var det gjort.

Han bad mig komma in på sitt kontorsrum. Jag stod alldeles innanför dörren. Han berättade, som jag hade befarat, att han hade blivit uppringd av en mycket upprörd man som hade hus på X-gatan, på mitt distrikt. Han såg mig lugnt i ögonen och tystnaden var fruktansvärd, jag ville ju inte bli av med alla mina jobb på Posten.

”Vill du att jag ska berätta om samtalet”?
”Ja”. Jag lät nog inte så kaxig.
”Jo, han var mycket upprörd och påstod att du hade kört alldeles för fort och halvt uppe på trottoaren”.
Chefen tittade upp på mig och jag nickade lite och fäste sedan blicken på mattan.
”Mannen uttryckte dessutom stor förvåning över att vi kunde anställa en så omdömeslös person som du. Jag beklagade naturligtvis det hela och sa att jag skulle prata med dig, och … jag berättade för den arga mannen att det hela säkert var en tillfällighet och att du är, och alltid har varit, en av våra allra mest plikttrogna och uppskattade extraanställda, som vi är mycket nöjda med. Jag lovade att det inte skulle bli någon mer fortkörning.”

Det blev alldeles tyst i rummet. Han tittade på mig.
”Ja, Björn, jag tänkte du ville veta. Jag har stort förtroende för dig och jag tycker vi lägger det här bakom oss nu.”

Jag kommer exakt ihåg hans ord trots alla år som gått, men kan inte minnas vad jag själv sa innan jag lämnade rummet. Troligen sa jag bara tack. Men jag kommer ihåg att mina tankar och mina känslor kämpade med varandra när jag gick ut i stora salen och tog hand om mina grejor inför morgondagens pass.

Det kan inte ha funnits större tacksamhet och starkare lojalitetskänslor till sin chef och min arbetsgivare Posten än de jag bar inom mig när jag cyklade hemåt. Jag hade förmånen att jobba under en ledare av den allra högsta valören. Som på bara några minuter hade fått mig att växa. Och att min Tjorven därefter rullade fram till brevlådorna på ett närmast exemplariskt sätt, behöver jag kanske inte ens nämna.

Vissa ledare har förmågan att skapa förutsättningar för långa och hållbara win-win-win-kedjor. Jag vet inte hur lång kedjan blev den sommaren, men lång blev den. Det var inte bara upprörda mannen som hejade på mig flera gånger från sin grusgång och sin trädgård, nu var det betydligt fler än tidigare i hela kvarteret som morsade på mig och min Tjorven.

Ha det bra / Björn

 
 

 

Arkiv

Fattar inte vad jag…
Om kommunikation mellan människor – när det går tungt, blir tvärstopp eller flyter smidigt.

En ogådd stig
Det nyfikenhet kan göra med oss, och mellan oss.

Det kom bara ett ord
Vad som kan hända när bristande impulskontroll och hänsyn möter effektiv feedback.

Vad skulle de tänka?
Han hejdade sina steg utanför muren, och kom att reflektera kring sitt liv. Det liv som hade varit.

Det grejar du inte
Frågan är vad de orden skulle göra med dig? Få dig att tappa sugen, ge dig en extra energikick eller …

Jag tänkte du ville veta
När jag för länge sedan hade förmånen att jobba under en ledare av den allra högsta valören.

Hårda nypor
”Men snälla nån, Björn, visst finns det tillfällen när det kan vara befogat att ge en medarbetare en rejäl utskällning, om det behövs?”

Ett års erfarenhet under trettio års arbete
Men frågan är, vad det är som gör att vi ibland anar, att det kan finnas något annat under det till synes svårgenomträngliga ytan.

Vi behöver dig här
Många ledare har svårt att hitta balansen mellan sin förmåga att visa medkänsla och samtidigt kunna ställa tydliga krav. Men när det fungerar kan vinsterna bli …

Du har ju nytt jobb?
Tron att en företagsledning kan skapa en stark kultur är en illusion – den kan bara skapas av många självständiga och samarbetande människor tillsammans.

Chefen som gick
Att ompröva chefsroller, och vidga tankarna kring ledarskap, handlar inte bara om självinsikter och kunskaper – utan lika mycket om mod.

Budskapet som susade förbi
Ibland finns de där – undertexterna. Frågan är vad som kan hända mellan oss om vi blir tydligare, sänder färre undertexter … och blir bättre på att upptäcka de som kommer?

Time out
Ibland kan överraskande tydlighet få avgörande betydelse för den gemensamma framtiden.

Djävulens advokat
Vi är kloka. Vi har dessutom lång erfarenhet, av att tänka. Borde väl räcka.

Efter Djävulens advokat
Ibland kan en överraskande situation, totalt oförutsägbar, få oss att se verkligheten med nya ögon. Kanske inte alltid angenämt med många gånger väldigt nyttigt och användbart.

Lite rundare
I hierarkiska organisationer är avstånden mellan människor längre, en miljö där prestige och revir kan frodas. Och tillsammans med för mycket ”politisk korrekthet” kan humor och spontana glädjeyttringar hämmas. Många av oss upplever den typen av kulturer som ganska fyrkantiga.

Verkligheten
För det mesta är verkligheten som vi vill att den ska vara. Men ibland önskar många av oss att vi skulle hinna med mer, och slippa den där energislukande stressen. Vi upptäcker ju inte förrän efteråt att vi förbrukat mer av oss själva, än vi tillfört.

Amanda Josefina
Två kvinnor, med över 70 års åldersskillnad och som aldrig träffats, stärker oss med sin klokhet.

Bra böcker kan vidga
Läsresor kan vara fantastiska. De kan börja var som helst, och ta oss långt bortom bortom och ändå hamna mitt i våra huvuden och mitt i våra hjärtan.

Varför berättar du det?
Ibland kan vi bli så upptagna av våra egna snäva egoistiska behov, så vi missar den större verklighet vi lever i – även om den verkligheten finns alldeles intill och runt omkring, hela tiden.

Så här kan vi inte ha det längre
Alltför många ledare drar sig för, eller tvekar inför de ”svåra samtalen” – trots att många svåra samtal kan leda till personlig utveckling och en bättre samarbetskultur.
 

Rundabordet Ledarskap · Arnön 736, Stenhammars Udde, 655 95 Väse · info@rble.se